varkeneller

Jag äcklas av mycket, väldigt mycket. Jag äcklas att lukter, av vissa åsikter, av rätt mycket ätbart (även om jag gillar mycket ätbart också), människor överlag… Jag har länge äcklats över mig själv, och min kropp. Den är fel, och jag kan inte påverka den så mycket som jag hade velat. Jag ser helt okej ut egentligen, inte tjock, inga ”fel”, helt normal. Men det mesta på min kropp hade varit normalt på någon annan, men på mig är det fel. Bröst, höfter, tjejben, jag kan till och med inbilla mig att mina fötter ser feminina ut. Men det gör dom inte, och jag måste lära mig att se det fina med mig.

Mina ögon har en rätt häftig färg, mörkt gråa, dom ser helt svarta ut på vissa bilder, och det är lite coolt.

Jag har tydliga nyckelben, också positivt. Kanske feminint, men jag tycker det är snyggt så skit samma.

Jag har blek hud, det är också rätt fint, även om det kan vara mindre bra, för man ser direkt när jag rodnar etc.

Faktiskt, så finns det mycket fint som varken är feminint eller maskulint på mig, och dom flesta. Det är bra.

Nu väntar jag spänt på remissbekräftelsen från sexologen, den borde komma när som helst. Sen är jag ännu lite närmare mitt älskade stophormon.